Startpunkter
Nervsystemet
Hjärnan
Nisselsubstans
Nisselsubstans
Nisselsubstansen framträder efter lämplig färgning (exvis hematoxylin) i ljusmikroskopet som starkt färgade klumpar utspridda i nervcellskroppen (somat) runt cellkärnan och ett kortare stycke ut i dendriterna. Elektronmikroskopet avslöjar att Nisselsubstansklumparna består av ett tätpackat system endoplasmatiskt retikel översållat med ribosomer. Nisselsubstans = maskineri för proteintillverkning.
De flesta nervcller innehåller mycket Nisselsubstans, vilket betyder att de flesta nervceller bildar stora mängder proteiner. Det handlar framförallt om proteiner som skall byggas in i nervcellens cellmembran (pump-proteiner, kanal-proteiner, receptor-proteiner, G-proteiner, m.fl.) och ersätta redan förbrukade (degenererade) proteiner. Behovet av sådana proteiner kan vara enormt stort i nervceller med vittförgrenade dendriter och långa tjocka axoner. Här kan den samlade membranytan hos dendriter och axon vara mer än 10 000 gånger så stor som cellkroppens (somats) membranyta.
De flesta nervcller innehåller mycket Nisselsubstans, vilket betyder att de flesta nervceller bildar stora mängder proteiner. Det handlar framförallt om proteiner som skall byggas in i nervcellens cellmembran (pump-proteiner, kanal-proteiner, receptor-proteiner, G-proteiner, m.fl.) och ersätta redan förbrukade (degenererade) proteiner. Behovet av sådana proteiner kan vara enormt stort i nervceller med vittförgrenade dendriter och långa tjocka axoner. Här kan den samlade membranytan hos dendriter och axon vara mer än 10 000 gånger så stor som cellkroppens (somats) membranyta.