Skip to main content

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö *
Skelettmuskulatur
Tvärstrimmig skelettmuskulatur, Extrafusala muskelceller, Intrafusala muskelceller
Detta är den tvärstrimmiga muskulatur som förenar olika skelettdelar (och på vissa platser även broskstycken; t.ex. i struphuvudet) med varandra och åstadkommer viljemässigt påverkbara lägesförändringar - rörelser - mellan de förenade ben/brosk delarna.

Det förekommer också att tvärstrimmig muskulatur utgår från skelettet och fäster i huden (vissa ansiktsmuskler) eller bildar ringformade enheter s.k. slutarmuskler (sphinktrar) bl.a. runt analöppningen och runt urinblåsans halsdel.

De långsträckta, i mikroskopet tydligt tvärstrimmiga, muskelceller som bildar skelettmuskulaturen brukar delas in i två huvudgrupper:

1/ De extrafusala muskel-cellerna/ fibrerna/ trådarna (extrafusalerna) bygger upp själva muskelmassan och svarar för musklernas kraftutveckling. Extrafusalerna är tvärstrimmiga i hela sin längd och innehåller ett stort antal cellkärnor mer eller mindre jämt fördelade inuti cellen.
Extrafusalerna varierar i tjocklek mellan olika muskler allt ifrån 10-20 mikrometer i våra finaste, tunnaste muskler (ex.vis ögonmuskler) upp till ca. 100 mikrometer i våra grövsta och största muskler (ex.vis sätesmuskler).
Extrafusalerna varierar i längd mellan olika muskler allt ifrån några millimeter upp till mer än 1 decimeter (här rör vi oss bland kroppens allra största celler).
En muskels extrafusaler löper mellan muskelns ursprungssena och dess fästsena och omges av muskelhinnan (fascian).
En muskel innehåller, beroende på storlek, allt ifrån något tusental upp till dryga miljonen extrafusaler.
Extrafusalerna påverkas direkt av alfa-motorneuronen via synapsliknande kontaktområden: de motoriska ändplattorna.

2/ De intrafusala muskel-cellerna/ fibrerna/ trådarna (intrafusalerna) har inget att göra med muskelns kraftutveckling. Dom är högst 10 millimeter långa och endast ca. 10 mikrometer tjocka. Tvärstrimmigheten saknas i intrafusalens mittparti. Tvärstrimmigheten, och därmed sammandragningsförmågan, är begränsad till intrafusalens ändområden.
Intrafusalerna påverkas direkt av gamma-motorneuronen via synapsliknande kontakter som ansluter till de tvärstrimmiga ändområdena. Om gamma-efferensen aktiveras så leder det till att ytterändarna av intrafusalen drar ihop sig och det icke tvärstrimmiga mittpartiet töjs ut.

Intrafusalerna ligger samlade i buntar om 5-15 stycken. Varje sådan bunt omges av en speciell bindvävskapsel, är tydligt spolformad (spole = lat. fusal) och kallas för en muskelspole.
Muskelspolen är ett synnerligen komplicerat sinnesorgan och registrerar proprioceptiv information.


Relaterade begrepp