Skip to main content

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö *
Area 22 (Sensoriskt talcentrum)
Wernickes fält
BA 22, Talcentrum, sensoriska
Räknas till den övre yttre tinninglobsregionen tillsammans med area 41 och 42 samt delar av area 39. Area 22 är belägen på den övre tinningvindlingen (gyrus temporalis superior). Dess främre del räknas som sekundär hörselbark. Dess bakre del ingår på vänster sida tillsammans med delar av area 39 i sensoriska talcentrum, d.v.s. Wernickes fält.

Sensoriska talcentrum eller Wernikes fält är beläget i vä hemisfär och motsvarar bakre delen av BA 22 tillsammans med tinninglobsplattan (planum temporale) i tinningloben samt angränsande delar av BA 39 (gyrus angularis) i hjässloben. Området är ihopkopplat med motoriska talcentrum genom en associations-bana, 'bågen', (fasciculus arcuatus).

Sensoriska talcentrum väljer de ord som på bästa sätt kan klä en tanke i rätt språkdräkt (tal och skrift). Sensoriska talcentrum ordnar dessa ord till 'mönstret' för en begriplig och välstrukturerad mening. Här gäller den klassiska utsagan: 'En mening är en i ord klädd tanke'.

Sensoriska talcentrum är också den del av vår hjärna som ger språkljuden (fonemen), så som de når oss i form av tilltal, och språkljudens omformning i skrift (grafemen), en begriplig innebörd.

Litet tillspetsat och förgrovat kan man ge följande beskrivning av hur den talade språkdräkten blir till, hur den 'sys ihop' i vårt centrala nervsystem.

'Mönstret' till språkdräkten konstrueras (ritas upp) i sensoriska talcentrum.

'Mönstret' levereras sedan, via den bågformade associationsbanan (fasciculus arcuatus), till motoriska talcentrum.

Här 'ritas mönstret över på talspråktyget'.

'Talspråktyget med uppritat mönster' sänds till SM I,

SM I 'skär till' ('klipper ut') talspråktygets olika delar och levererar, via pyramidala bansystemen i samverkan med basala ganglierna och lilla hjärnan, delarna till, för talbildningen, lämpliga motorneurongrupper i hjärnstam och ryggmärg.

Motorneurongrupperna samarbetar och syr ihop de enskilda språkstyckena till den färdiga språkdräkten, i form av talade meningar, kommandes ut ur munnen och något litet även ur näsan.

En stor mängd muskler måste fås att samverka för att vårt tal skall bli tydligt och urskiljbart. Det handlar om muskler som reglerar trycket i våra kroppshålor, om halsmuskler, struphuvudets muskler, svalgets muskler, tungans muskler och muskler som bildar väggar i munhålan (gom, läppar och kinder), i allt ett knappt hundratal enskilda muskler.

En skada på Wernickes fält (delar av Brodmannareorna 22 och 39 i vänster hemisfär) ger upphov till s.k. sensorisk talförlamning (sensorisk afasi, Wernickes afasi). En person som drabbats av sensorisk afasi talar flytande men orden och ordens betydelse blandas ofta huller om buller till en absurd och befängd, ofta obegriplig, s.k. 'ordsallad'. Den drabbade förstår inte talat språk, kan inte skriva, har svårt att förstå innehållet i en text samt klarar inte av att upprepa en kortare uppläst mening (dålig repetitionsförmåga).

Relaterade begrepp