Skip to main content

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö *
Hjärnbark; stora hjärnans
Cortex cerebralis
Storhjärnebark, Storhjärnsbark, Associationsbark sensorisk, Associationsbark motorisk
Medvetande, tankeförmåga, tal- och språkförmåga, känsloliv och det mesta av våra inlärnings- och minnesförmågor är alla förlagda till cortex cerebralis. Aktiviteten i storhjärnsbarken kan registreras i form av hjärnvågor.

Storhjärnsbarkens yta uppgår till ca 2000-2500 kvadratcentimeter, vilket ungefär motsvarar ytan hos en kvadrat med sidan 45-50 cm. Av denna yta utgör 2/3 väggar och golv i de olika hjärnfårorna och 1/3 utgör den synliga barkytan.

Storhjärnsbarkens volym är ca.600 kubikcentimeter, dvs drygt en 1/2 liter.

Storhjärnsbarkens tjocklek varierar mellan 1,5 mm och 5 mm; med ett genomsnitt på 2,5 mm.

Antalet nervceller i storhjärsnbarken har nyligen beräknats till mellan 20 och 25 miljarder, något fler hos män än hos kvinnor (Packenberg et al, 1998).
Mängden gliaceller är svår att beräkna, men anges vanligtvis vara 4 till 10 gånger större än mängden nervceller. Numera ifrågasätts att mängden gliaceller skulle överträffa mängden nervceller så kraftigt (Herculano-Houzel, Suzana and Roberto Lent, 2005).


Sätten att dela in storhjärnebarken i olika områden är många, krångliga och ibland dubbeltydiga. Vissa indelningar tar hänsyn till den lob barkområdet ligger i, andra använder sig av namnet på den aktuella hjärnvidlingen och vissa utgår från funktion och/eller cytoarkitektoniken i området ( ex.vis Brodmannareor).

"Brodmannkartan" ger en översiktlig karta av storhjärnebarken där de primär-sensoriska fälten för känsel, syn och hörsel ligger väl åtskilda inom den barkyta som breder ut sig bakom centralfåran. De partier på den bakre barkytan som "fyller ut" området mellan de primär-sensoriska fälten kallas för sensorisk associationsbark.

Det är vanligt att den associationsbark som ligger närmast det primära mottagningsfältet kallas för sekundär sinnesbark och det där utanförliggande partiet benämns ibland tertiär sinnesbark.

Till sist flyter de olika sinneskvaliteternas associationsområden ihop och blandas samman med varandra där gränserna för Parietal- Temporal-, och Occipitalloberna möts. Området brukar kallas för PTO-området och omfattar delar av Brodmannareorna 39 och 40, bakre delarna av Brodmannareorna 22 och 37 samt delar av Brodmannarean 19. Detta är det stora klassiska associationsbarkområdet.

Studerar man hur informationen om de olika sinnesintrycken hanteras i de mottagande barkfälten visar det sig att en till synes grov och enkel bearbetning sker i den primära sinnesbarken. I den sekundära ökar komplexiteten. Bearbetningen blir än mer utstuderad i de tertiära fälten och maximalt invecklad i PTO-området.

Barkområdet framför centralfåran utgörs av primära motoriska barken (cortex) (Brodmannarea 4) och där framför ligger premotoriska och prefrontala barken.
De båda senare områdena brukar räknas som motorisk associationsbark.

Relaterade begrepp