Skip to main content

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö *
Lilla hjärnan. Allmän funktion.
Cerebellum. Allmän funktion.
Lilla hjärnan brukar räknas till det motoriska (rörelsekontrollerande) systemet och närmare bestämt till dettas extrapyramidala del.

Lilla hjärnan är avgörande för vår förmåga att hålla balansen, att samordna olika muskelgrupper till ändamålsenliga rörelse och att lagra upp inövade rörelseprogram (rörelseminnen) t.ex cykling samt att de inövade programmen kan genomföras, och om så behövs korrigeras, mer eller mindre automatiskt.
Det heter ju om vissa rörelser att "dom sitter i ryggmärgen". Riktigare är nog att säga att "dom sitter i lilla hjärnan".

En viss uppfattning om vad lilla hjärnans arbete går ut på kan man få av följande experiment.
Tag fram papper, penna och en spegel.
Titta på pappret och skriv snabbt ner Ditt namn. Det gick fort och lätt!!
Placera sedan pappret framför spegeln. Titta i spegeln och skriv nu Ditt namn med hjälp av vad Du ser i spegeln.
Det gick inte så bra, eller hur?
När Du skrev ditt namn på vanligt sätt utnyttjade Du ett väl inövat rörelseprogram, sedan länge lagrat i lilla hjärnan.
Ett rörelseprogram som kunde överföra det Du såg i spegeln till de handrörelser som Din "spegelnamnteckning" skulle ha krävt saknades! I stället för att överlämna skrivandet till lilla hjärnans programbank (som i det här fallet var tom) tvingades stora hjärnan att "på egen hand" långsamt, darrigt och med massor av fel åstadkomma en tafflig namnteckning som skriven av en 3-åring. Men med litet tålamod och 3-5 timmars träning så har lilla hjärnan programmerats, och "spegelskrivandet" går rätt bra! Pröva!!

En vanlig uppfattning numera är, att det under uppbyggnaden av ett sammmansatt rörelseprogram skapas en "intern modell" av ett helt rörelseprojekt. Exempel på rörelseprojekt skulle kunna vara den muskulära aktiviteten som krävs för att gå på bussen, visa biljetten, ta sig till en sittplats och sätta sig ner. Det sammansatta rörelseprogrammet hanterar inte bara den just pågående muskulära aktiviteten utan "vet" också och är förberett på vilka muskulära aktiviteter som krävs nästa tidsögonblick. Ja, hela följden av de muskulära aktiviteter som krävs för att fullborda rörelseprojektet ligger förprogrammerade och körs i en följd om inte något "hakar upp sig". Fördelen med detta, med den inre modellen, är att det i den även har byggts in, i samband med träning och uppövningen av rörelseprojektet, vilka sensoriska retningar (proprioception samt syn- och hörsel-intryck) som är att förvänta under rörelseprojektets genomförande. Cerebellum hinner inte, om det skall bli "flyt" genom hela rörelse-projektet, med att invänta resultatet av varje enskilt rörelsemoment. Det skulle ta för lång tid.
Ett antagande i detta sammanhang är att rörelseprojektets program ligger i cerebellum och den "interna modellen" i det nedre olivkärnekomplexet. Cerebellum får underhandsinformation (intern feedback) om hur rörelseprojektet "flyter på" från ryggmärgens border cells via tractus spino-cerebellaris anterior och tractus spino-cerebellaris rostralis och förmedlar informationen vidare till nedre olivkärnekomplexet. Nedre olivkärnekomplexet får dessutom direktupplysning från ryggmärgen angående det proprioceptiva läget via tractus spino-olivaris. På det här sättet skaffar sig nedre olivkärnekomplexet information om hur rörelseprojektet fortlöper och jämför/komparerar denna information med sin "interna modell" av projektet. Överensstämmer inte rörelseinformationen med den "interna modellen" sänder nedre olivkärnekomplexet via olivocerebellära-/klättertrådar ut ett "felmeddelande" (error signal) till cerebellum. Felmeddelandet justerar rörelseprogrammet och ändringen lagras upp och införlivas både i programmet och i den "interna modellen". Är avvikelsen från den "interna modellen" alltför omfattande "konsulteras" stora hjärnan.

Vissa iakttagelser antyder att delar av vår förmåga att hantera siffror samt att tala och skriva fortlöpande beror på lilla hjärnans arbete. Så, även när det gäller högre mentala funktioner har man börjat spekulera runt möjligheten av att tankeprogram kan tränas in i cerebellum, tankeprogram som kontrolleras av "interna modeller" uppbyggda på litet olika platser i cortex cerebralis.
Lilla hjärnans betydels för genomförandet av olika processer inom det högre tänkandet (cognitiva processer) är, på det hela taget, okänd och förmodligen grovt underskattad.


Ito, M. Control of mental activities in the cerebellum. Nature rew. Neurosci.9,304-313(2008)
Ramnani, N. The primate cortico-cerebellar system; anatomy and function. Nature rew. Neurosci.7,311-522(2006)


Allmänna skadetecken.

Relaterade begrepp